Insändare: FNI - ett beslut fattat över huvudet på medborgarna
Foto: Pexels
2026-04-07
Inriktningsbeslutet avseende FNI fattades av Kommunstyrelsen den 27 november 2023 (KS23/372). En så omfattande reform som FNI, vilken berör alla kommunens invånare, beslutades anmärkningsvärt nog, inte av kommunfullmäktige.
Inriktningsbeslutet bereddes av Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (KSsbu) den 14 november 2023. Det innebär alltså att en grupp om sju politiker med en handfull tjänstemän närvarande, fattade beslut över huvudet på vårt högsta beslutande organ: kommunfullmäktige. Det är inte förenligt med kommunallagen 6 kap. 38 §, som uttryckligen förbjuder delegation av ärenden som rör verksamhetens mål och inriktning.
Ett vinklat och bristfälligt beslutsunderlag
Själva beslutsunderlaget är i sanning en sorglig läsning. Det är såväl ofullständigt som vinklat och dessutom ett hån mot reformens intentioner om att ”utsortering skall ske hushållsnära”. Det är svårt att inte dra slutsatsen att ovanstående bakgrund är ett utfall av en omfattande påverkanskampanj.
De som gjort rätt i allt detta är kommunens ansvariga för avfallsupphandlingen – all heder till dem.
Dock efterlever inte kommunens ansvariga tjänstemän (avfallsstrateg, kommundirektör m.fl.) samt den högst politiskt ansvarige avtalets paragrafer.
Om beslutsunderlaget i stället hade varit sakligt, objektivt och med målet att ”ingen skall bli av med sophämtning” samt fritt från subjektiva värderingar som ”plastpåsar ger en dålig magkänsla”, så hade utfallet sannolikt blivit ett annat.
Här är ett nytt stycke som fokuserar på den juridiska problematiken kring LOU (Lagen om offentlig upphandling) och de risker som uppstår om man börjar tumma på avtalets bärande delar. Stycket är skrivet för att harmonisera med den övriga granskningens skarpa och sakliga tonalitet.
Om detta med LOU-fällan
En av de mest kritiska, men märkligt nog förbisedda, aspekterna är de upphandlingsrättsliga konsekvenserna av att inte vidmakthålla avtalets paragrafer.
Om bärande tekniska krav – som exempelvis punkt 1.6 – tillåts utgå eller förändras i efterhand, hamnar kommunen i en direkt lagstridig situation enligt LOU.
Juridiskt betraktat utgör en sådan förändring en ”väsentlig ändring” av kontraktet, vilket innebär att den ursprungliga upphandlingen i praktiken blir ogiltig och måste göras om i sin helhet.
Genom att tjänstemännen systematiskt har vinklat underlaget och tonat ner de tekniska svårigheterna med fyrfackssystemet, har man skapat en beslutsprocess som vilar på en rättslig kvicksand. Att försöka ”rätta till” beslutet i efterhand genom att ta bort obekväma krav är ingen lösning; det är en biljett till Förvaltningsrätten.
Om det politiska ledarskapet fortsätter att ignorera dessa spelregler riskerar man inte bara att sänka hela avfallssystemet, utan även att dra på kommunen skadeståndskrav genom att ha kringgått kraven på en objektiv och transparent upphandling.
Optisk sortering – en ekonomisk och miljömässig vinst
I stället står vi nu här, efter att de ansvariga kapitulerat för det som egentligen är Roslagsvattens och Ohlssons AB:s systemval. Ett val som helt utgår från logistik och effektivitet ur deras perspektiv. Inte service till kommunens medborgare. Inte nödvändigtvis vad som är mest kostnadseffektivt. Inte enligt devisen ”det skall vara lätt att göra rätt”.
Om vi leker med tanken att valet i stället landat på optisk sortering, då hade inga kärl behövt bytas ut – en direkt besparing på 37 miljoner kronor. Inga nya fordon hade behövt anskaffas. Den enda skillnaden ur ett medborgarperspektiv hade varit att hushållen sorterar sitt avfall i plastpåsar med olika färger.
Lögnen om den havererade optiska sorteringsanläggningen
Angående optisk sortering och Eskilstunas anläggning Lilla Nyby, som drivs av EEM sedan 2010, lämnar Roslagsvattens representanter vilseledande information. Man uppger att Lilla Nyby har havererat.
Sanningen är att anläggningen tagits ur drift i syfte att utöka kapaciteten. Anläggningen öppnar igen vid årsskiftet, lagom till den 1 januari 2027. Eskilstunas fortsatta satsning är de facto en effekt av FNI – inte ett bevis för att optisk sortering inte fungerar, trots Roslagsvattens bedrägliga insinuationer.
När det gäller plastpåsarna som ger en ”dålig magkänsla” uppger EEM att deras system är 100 % cirkulärt! Det betyder att alla påsar samlas in och blir till nya påsar, precis som med PET-flaskor.
Dessutom är påsarna tillverkade av tålig ensilageplast som tål hård kompression i sopbilarna – så hård att det tekniskt sett är möjligt med överlast. Här faller Miljöpartiets huvudargument mot optisk sortering platt till marken.
Säkerhet och arbetsmiljö i världsklass
Nu till säkerheten, en fråga som ligger ansvariga politiker varmt om hjärtat. Bland annat har vi hört dem tala om förbud mot backning på grund av olycksrisken. Men det finns en annan aspekt av säkerhet: risken för personal som rör sig runt fordonet vid hämtning. Det är en risk dessa olyckskorpar, mig veterligen, aldrig berört.
Till skillnad från detta fokus på backning går Eskilstuna ett steg längre: ingen personal ska behöva röra sig runt fordonet över huvud taget! Lösningen är sidlastande fordon. Föraren lämnar inte fordonet; hämtningen sker snabbt och effektivt med en robotarm! Det är oslagbart ur arbetsmiljösynpunkt och extremt effektivt. Uppgifter från EEM visar att en förare hanterar hela 900 villor på ett arbetspass!
Om politikerna menar allvar med säkerheten är detta den metod han borde förespråka.
Skyddsombuden i Eskilstuna har krävt denna metod; de menar att om man i stället använt baklastande fordon, skulle man krävt att en1TMA-bil följer sopturen som skydd. Jag tror vi alla inser att Sirberg här ”silar mygg och sväljer kameler”.
Ett krav på politiskt ansvarstagande
Vidare vad gäller effektivitet uppger EEM att ett fyrfackssystem skulle kräva åtta fordon i stället för dagens fyra. Det skulle i sin tur kräva 16 anställda i stället för som nu endast fyra. Det är allt detta som beslutsunderlaget missat att belysa, och som Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott valde att inte efterfråga.
Ni har alla hört politikernas mantra ”vi får inte kritisera tjänstemännen” och ”vi litar på våra experter”.
Denna politiska passivitet, flathet, är konsekvensen av en mångårig och systematisk kultur som inte kännetecknar vare sig demokrati eller effektiv förvaltning. Väljarna röstade för förändring 2022, men de fick tyvärr motsatsen till vad de hoppades på. Det politiska ledarskapet har inte bara stagnerat utan försämrats, och effekterna slår nu blint och brutalt mot medborgarna.
Inför valet i september: Det är dags för en förändring – ett nytt politiskt ledarskap som sätter medborgaren i centrum och fattar beslut som grundas på dialog, fakta, objektivitet och transparens.
För Mälaröpartiet,
Kenneth Nyström, styrelseledamot
1 TMA-bil (Truck Mounted Attenuator) är en specialutrustad lastbil med en krockdämpare monterad baktill