Ledare: “Lokaljournalistik, det viktigaste vi har”
Helen Bjurberg är redaktör på MälaröNytt. Foto: Maria Östlin
2025-12-07
Har du koll på Sveriges ministrar, vet vilka partier som sitter i riksdagen? Gör du valbarometer inför valet och kollar på partiledardebatter på tv?
Då vill jag berätta en sak för dig. Det är inte viktigt. I alla fall inte så viktigt som du tror.
Det är nämligen lokalpolitiken du verkligen behöver ha koll på. Det är här, i vår kommun, som de riktigt viktiga besluten fattas. Besluten som påverkar våra barns skolor, våra äldres vardag, våra vägar och bostäderna vi bor i.
Och vet du, när du förstår hur viktig lokalpolitiken är, så kommer du också förstå att lokaljournalistiken är helt avgörande!
Det är också det som gör det jag nu ska berätta så bedrövligt. En färsk studie från Institutet för mediestudier visar nämligen att lokaljournalistiken sakta med säkert håller på att dö ut. 157 lokaltidningar har lagts ner i Sverige under de senaste tio åren. Det betyder att var sjunde svensk idag saknar en lokalredaktion på sin bostadsort.
Siffrorna ger en tankeställare, tycker jag. Om hur sårbar den lokala nyhetsbevakningen är. Och hur lätt det är att förlora något så självklart som demokrati.
För när redaktioner läggs ned och reportrar försvinner skapas vita fläckar på den demokratiska kartan. På många håll i Sverige saknas i dag bevakning av kommunpolitiken helt och hållet. Kommunfullmäktige kan fatta beslut – och gör det - utan att en enda reporter är närvarande. Det borde oroa oss alla.
Ekerö, en kommun som fortfarande bevakas
Vi som bor i Ekerö kommun har något som många andra kommuner saknar: lokaltidningar och journalister som fortfarande rapporterar, bevakar och ställer frågor. Men de är få. I dag finns bara ungefär två heltidstjänster fördelade på våra tre lokaltidningar. Det är inte mycket. Men det är oändligt mycket mer än noll. Och det ska vi vara glada för.
För samtidigt som lokalredaktionerna minskar och försvinner växer kommunikationsavdelningarna i landets kommuner, fort och mycket. Idag finns i Ekerö kommun inte mindre än sex anställda kommunikatörer! Det innebär att kommunens egen kommunikation har tre gånger större personalstyrka än den samlade lokala journalistiken.
Det är ingen slump. Kommuner behöver förklara sitt arbete – och det är i grunden bra att de gör. Men det skapar också en obalans. När kommunen producerar alltmer snyggt paketerat, positivt vinklat material riskerar det att tränga undan journalistiken. Granskning kräver tid och resurser. PR gör det inte.
Alla lokaltidningar är inte oberoende
Journalistikens roll är att ifrågasätta, förklara och syna makten, inte att polera den. Men alla lokaltidningar arbetar inte så. På många små orter sitter redaktionerna ekonomiskt beroende av kommunen och av den lokala näringslivsstrukturen. Det är inte ovanligt att gränsen mellan journalistik och kommunal marknadsföring då suddas ut. Artiklar skrivs utan kritiska frågor. Pressmeddelanden publiceras rakt av. Ofta märks det knappt. Och det är allvarligt.
Därför måste den som läser göra sin del av jobbet själv. Måste alltid fråga sig vems ärende som reportern går, vad som egentligen står i texten, och vad som inte står där? Och vems intresse tidningen tjänar?
Källkritik är inte bara något skolbarn ska lära sig. Det gäller även vuxna. Och jag skulle vilja gå så långt som att säga att det är lika viktigt som att rösta.
Vi måste värna lokaljournalistiken
I Ekerö kommun har vi fortfarande seriösa lokaltidningar som gör ett viktigt arbete. Vi har reportrar som granskar makten, som vågar ställa de obekväma frågorna. Om vi vill fortsätta ha det så måste vi inse att den typen av journalistiken kostar.
Både i form av annonser (Ja, det lokala näringslivet har dessvärre en viktig roll i att hålla lokaltidningarna vid liv) men framför allt i form av engagemang, och en gemensam övertygelse att den är viktig och behövs.
Det betyder att du inte bara behöver läsa och kritiskt granska, utan också visa att du läser, och om du gillar det du läser, visa en tumme upp, kommentera och dela.
För värnar vi inte den seriösa journalistiken så har vi snart ingen kvar som vågar ställa de obekväma frågorna. Ingen som bevakar kommunfullmäktige. Då får man nöja sig med lokaltidning fyllda med reklam och kommunens pressmeddelanden. Och så småningom hamnar de på lokaltidningskyrkogården, bland alla de andra. Och så blir även Ekerö en vit fläck på den demokratiska kartan.
Helen Bjurberg, redaktör, MälaröNytt.
Följ oss gärna på Facebook och Instagram så får du våra nyhetsuppdateringar direkt i ditt flöde.
Annons från Veteranpoolen
