Krönika: Om många brutna nyårslöften - och de som håller
Malin Rikardsdotter Ahlin.
2025-12-28
2025 är snart slut. Oavsett om du tycker om att ge nyårslöften, summera det gångna året och sätta mål för nästa eller inte alls tycker att det är viktigt så kommer det nya året med förändring om så bara för att det är dags att byta till 26. Jag brukar hämta kraft ur att det kommer ett nytt år och städa ut gammalt som jag inte vill släpa med mig längre. Det kan vara så enkelt som att se till att tvättkorgen är tom eller att börja på en ny tandkrämstub. Det kan också vara att sluta med en ovana eller börja med en bra vana. Troligtvis är det inte en slump att nyårslöften finns. En sökning ger att de började för 4000 år sedan och många använder sig av dem än idag. Samma sökning ger att forskning har visat att 91% av nyårslöftena bryts. Men, det betyder alltså att 9% av dem hålls. Det är ändå fint, tycker jag och det visar kanske att det finns kraft att hämta ur förändringen som ger oss ett nytt år.
För att underlätta för oss att lyckas uppfylla vilka mål som helst finns det vissa betingelser att uppfylla. Inom psykologin har vi ett akronym för det: Målen skall vara SMART:a. Det står för att målen skall vara
S – Specifika. Tanken är att om du beskriver målen tydligt för dig själv blir det lättare att komma ihåg vad det är du skall göra. ”Jag skall börja sjunga i kör” snarare än ”Jag skall skaffa mig ett intresse”.
M – Mätbara. Om du vet hur mycket du skall göra så vet du när du har nått målet. ”Jag vill läsa två böcker i månaden” snarare än ”Jag vill börja läsa mer”.
A – Attraktivt. Denna bokstav kanske är en nödlösning, men denna aspekt betyder att målet skall vara något som du verkligen vill uppnå för då ökar din motivation. En bra fråga att ställa sig är: Hur skulle mitt liv vara om jag nådde målet?
R – Realistiskt. Det säger sig självt att för att kunna må målet behöver det gå att uppnå. Det som kan vara svårt att minnas just när man sätter upp sitt mål är att motivationen man känner i stunden förmodligen är starkare än den kommer att vara om några veckor. Att du ännu inte har gjort förändringen beror antagligen på omkringliggande faktorer i livet, som försvårar. Om du sätter upp mål som innebär att femdubbla din träning så blir det gissningsvis svårare att nå än om du lägger till 10%. Självklart kan du välja en riktning också, det går hur bra som helst. Det är dock inget SMART mål utifrån denna beskrivning.
T – Tidsbundet. En annan aspekt av ett SMART mål är att det skall vara tidsbundet. Det kan vara bra dels för att motivera oss som kanske tenderar att skjuta upp saker men det tydliggör också själva målet och gör det lättare att planera för. Det kan handla om att göra något enligt en viss frekvens (tre gånger i veckan) eller att vara klar ett speciellt datum.
Definierar du dina mål utifrån detta så ökar du dina chanser att lyckas. Men innan du börjar springa tre gånger i veckan och slutar äta godis fram till midsommar vill jag slå ett slag för mer självmedkännande mål. Alltså mål som ökar din fokus på hur du mår, varför du känner på olika sätt och vilka behov du har. Denna typ av mål handlar om att känna efter. Kanske ställa sig dessa frågor några gånger om dagen, tills de kommer naturligt: Vad är det för känsla jag känner just nu? Vilken är min egen förklaring till att du har den känslan? Finns det ett behov kopplat till känslan som jag behöver tillfredsställa? Kanske väljer du att sätta upp mål efter hur du besvarar frågorna. Är känslan du känner ledsenhet kanske du vill validera att du är ledsen eller kanske öka positiva upplevelser i ditt liv. Om känslan du upplever är rädsla kanske du behöver ta reda på om det du är rädd för är ett reellt hot och därefter göra din tillvaro tryggare eller om det du är rädd för kanske handlar om gamla mönster som inte är till nytta längre.
2025 är snart slut och själv har jag några idéer om vad jag skall ta hjälp av kraften i nyåret för att förändra. Samtidigt tänker jag komma ihåg att det är 9% som lyckas göra förändringen bestående och om min förändring bara håller i sig några veckor så kanske det blir några extra bra veckor.
Gott nytt år!
Malin Rikardsdotter Ahlin, leg. psykolog
Följ oss gärna på Facebook och Instagram så får du våra nyhetsuppdateringar direkt i ditt flöde.
Annons från Veteranpoolen
