Kommunpolisen om Ekerös brottsstatistik: “Den ger inte hela bilden”
Foto: Pexels
2026-06-28
Text: Maria Forslund
När lokala medier rapporterar om antalet polisanmälningar i kommunen väcker siffrorna ofta uppmärksamhet. Men statistiken berättar inte hela sanningen om hur tryggt eller otryggt ett område är, enligt kommunpolisen.
Brottsstatistik används regelbundet för att beskriva utvecklingen i en kommun. Samtidigt är det viktigt att förstå vad siffrorna faktiskt visar – och vad de inte visar.
– Det handlar om vilka brott som anmälts, vilket inte nödvändigtvis är samma sak som att brott begåtts. Initialt handlar det om misstankar som ska utredas, säger kommunpolis Thomas Watter.
En polisanmälan kan leda till att ett brott styrks, men den kan också läggas ned om det visar sig att något brott inte har begåtts.
I mindre kommuner, som Ekerö, kan enskilda händelser dessutom få stort genomslag i statistiken. Ett ökat antal anmälningar behöver därför inte alltid innebära att brottsligheten har ökat i motsvarande grad.
Alla brott syns inte
Samtidigt finns det brott som inte redovisas i den statistik som ofta publiceras.
– Det finns en hel rad brott som inte redovisas i statistiken. Till exempel brott som är av grövre karaktär eller kan vara känsliga på ett eller annat sätt, säger Thomas Watter.
Det innebär att statistiken inte ger en fullständig bild av brottsligheten i kommunen.
Viktigt verktyg för polisen
Trots begränsningarna spelar statistiken en central roll i polisens arbete.
– För polisen är statistik jätteviktig och hjälper oss bland annat med hur vi ska fördela våra resurser. Det är därför det är så viktigt att man anmäler brott när de sker, säger Thomas Watter.
Men för den invånare som vill förstå utvecklingen i kommunen bör brottsstatistiken ses som ett av flera verktyg för att beskriva situationen, inte som hela bilden.
