Från vårblot till majtåg – historien bakom Valborg och Första maj
En värmande, skyddande och utrensande valborgseld i Ekebyhovs slottspark igår.
2025-05-01
Text: Maria Forslund
Vintern har rasat ut bland våra fjällar och sköna maj är välkomnad. Igår var det valborg och eldar tändes på en rad olika håll på våra öar. Men vet du varför vi firar valborg och första maj?
Valborg, eller Valborgsmässoafton, har sina rötter både i förkristen folktro och kristen tradition och firas den 30 april varje år i Sverige, Finland och delar av Tyskland.
Traditionen att fira valborg härstammar från hedniska vårfester som firades för att välkomna våren och skydda boskap och åkrar från onda andar. Man trodde att natten mellan 30 april och 1 maj var en tid då övernaturliga väsen var särskilt aktiva, och eldar tändes för att hålla dem borta.
Namnet kommer från den heliga Valborg (eller Walpurga), en engelsk abbedissa som missionerade i Tyskland på 700-talet. Hon helgonförklarades den 1 maj, vilket gjorde att hennes helgondag kom att sammanfalla med vårens festligheter.
Redan under vikingatiden firades våren, även om man då inte talade om Valborg. Istället hölls vårblot – en offerceremoni till gudar som Frej, Njord och Tor, för att be om god skörd, fruktbarhet och beskydd under det nya året. Dessa traditioner levde vidare och blandades med kristna och kontinentala inslag under medeltiden. Det var också då som valborgsfirandet började formaliseras och organiseras av kyrkan, städer och lokala myndigheter – det som tidigare varit en folklig tradition fick nu officiella ramar.
Välkommen sköna maj.
Under 1800-talet blev Valborg en stark studenttradition, särskilt i universitetsstäder som Uppsala och Lund. Där höll man tal till våren, sjöng vårsånger och tände eldar – traditioner som lever kvar än i dag.
Majbrasor är kanske det mest kända inslaget i firandet. De har både praktisk och symbolisk betydelse: att bränna upp det gamla och välkomna det nya, samt skydda mot onda makter. Vårsånger, som "Vintern rasat ut" förstärker känslan av nyår för naturen.
Dagen efter, den 1 maj, firar vi Första maj – arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Den har sitt ursprung i massdemonstrationerna i USA år 1886, då tusentals människor protesterade för rätten till åtta timmars arbetsdag. I Sverige har Första maj firats sedan 1890 och blev en allmän helgdag 1939. Den handlar om rätten till arbete, rimliga arbetsvillkor och trygghet. I dag hålls traditionella Första maj-tåg där fackföreningar, politiska partier och andra organisationer demonstrerar för sociala och arbetsrättsliga frågor.
Källor: Nordiska muséet, Historiska museet, Riksdagen, Nationalencyklopedin
Demonstrerar eller njuter du av äppelblom idag?
Följ oss gärna på Facebook och Instagram så får du våra nyhetsuppdateringar direkt i ditt flöde
